Faktorer som påverkar inflationen och dess potentiella framtida bana
Inflationen i Sverige sjönk kraftigt förra månaden, med det mått som Riksbanken är mest bekymrad över när räntorna sjunker till 4,7 % i årstakt. Även om detta är en betydande minskning, är den fortfarande dubbelt så hög som den var för två år sedan. Riksbankens inflationsmål är 2 %, vilket väcker frågan om hur lång tid det tar innan inflationen faller tillbaka till denna nivå.
Inflationstakten under tidigare år ger ett visst sammanhang för det nuvarande inflationsläget. År 2020 var inflationen i Sverige på den lägsta nivån på över ett decennium, med den årliga genomsnittstakten på bara 0,5 %.
Inflationen har dock ökat stadigt sedan dess, och årstakten nådde 2,2 % i juni i år. Denna ökning av inflationen har tillskrivits ett antal faktorer, inklusive störningar i den globala leveranskedjan, ökad efterfrågan på varor och tjänster när ekonomierna öppnar igen och stigande energipriser.
Framöver finns det flera faktorer som kan påverka den framtida inflationsbanan i Sverige. En nyckelfaktor är den pågående pandemin och dess inverkan på den globala ekonomin. Medan vissa länder ser en stark ekonomisk återhämtning, fortsätter andra att kämpa med höga nivåer av arbetslöshet och minskade konsumtionsutgifter.
Dessutom kommer störningar i försörjningskedjan och stigande energipriser sannolikt att fortsätta att pressa inflationen uppåt. Med dessa faktorer är det svårt att förutse exakt när inflationen faller tillbaka till Riksbankens mål på 2 procent. Riksbanken har dock indikerat att den kommer att fortsätta följa inflationen noggrant och anpassa sin politik vid behov för att stödja svensk ekonomi.
Antalet företag som planerar att höja sina priser indikerar en potentiell minskning av inflationen
Norska ekonomiska institutet mäter antalet företag som planerar att höja sina priser, vilket kan vara en indikator på potentiella inflationsnivåer. Enligt färska resultat från mätningen finns det hopp om att inflationen faller i linje med prognoserna [1]. Studier från norska ekonomiska institutet har också visat att effekterna på inflationen av offentliga investeringar och transfereringar kan bedömas som små.
Därför kan antalet företag som planerar att höja sina priser ha en mer betydande inverkan på inflationsnivåerna än statliga investeringar eller transfereringar.
Sambandet mellan antalet företag som planerar att höja sina priser och inflationsnivåer har observerats i olika studier. En studie från december 2022 visade att förslag på svenska elpriser beräknades sänka inflationen med 1-2 procentenheter.
Dessutom har nationalräkenskapsresultat och annan statistik som mäter olika komponenters bidrag till KPI-inflationen också visat på ett samband mellan företag som planerar att höja sina priser och inflationsnivåer. Således kan antalet företag som planerar att höja sina priser vara en värdefull indikator på potentiella inflationsnivåer.
De senaste resultaten från norska ekonomiska institutets mätning av företag som planerar att höja sina priser ger hopp om en minskning av inflationen. Detta är särskilt viktigt för att upprätthålla ekonomisk stabilitet och säkerställa att priserna förblir på en rimlig nivå för konsumenterna.
Även om andra faktorer också kan påverka inflationsnivåerna, tyder korrelationen mellan antalet företag som planerar att höja sina priser och inflationsnivåer att detta är en viktig faktor att ta hänsyn till när man gör ekonomiska prognoser.
Inflationsutsikterna
Inflationen har varit ett stort bekymmer för konsumenter över hela världen, eftersom stigande priser har grävt djupa hål i människors plånböcker. Enligt färska rapporter är det nuvarande inflationsläget rekordhögt, med priserna på varor och tjänster som ökar i en alarmerande takt.
Inflationens inverkan på konsumenterna har varit betydande, och många har kämpat för att ha råd med grundläggande förnödenheter som mat och bostäder. De stigande levnadskostnaderna har också lett till minskad köpkraft, vilket gör det svårt för individer att spara för framtiden.
Trots det nuvarande inflationsläget förutspår storbankerna att prisökningarna snart kommer att återgå till samma låga nivåer som före kriget.
Dessa förutsägelser baseras på en mängd olika faktorer, inklusive den förväntade avmattningen av den globala ekonomin och en minskning av efterfrågan på varor och tjänster. Det finns dock fortfarande osäkerhet kring inflationens framtid och det är svårt att förutse hur lång tid det kommer att ta för priserna att stabiliseras.
Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, är mer pessimistisk än sina kollegor och tror att det kommer att dröja till början av 2025 innan inflationsnivåerna återgår till det normala.
Nymans förutsägelser bygger på tron att det nuvarande inflationsläget inte bara är ett tillfälligt fenomen, utan snarare en långsiktig trend som kommer att ta tid att vända.
Även om hennes uppfattning är mer pessimistisk än andra, är det viktigt att överväga den potentiella effekten av förlängd inflation på konsumenterna och den globala ekonomin.
Lämna kommentar