Sju månader felaktigt näringsförbud värt 30.000 kr

I en dom från tingsrätten förbjöds en man inledningsvis näringsförbud. Men efter flera överklaganden hävdes det. Även om mannen även yrkade skadestånd för att ha blivit straffad två gånger var hovrätten och kammarrätten oeniga i denna fråga och han fick ingen ytterligare ersättning.

Justitiekanslern har beslutat att staten ska kompensera mannen som felaktigt förbjudits driva sin verksamhet sju månader. 
I sin talan mot staten yrkade mannen på sammanlagt 4 170 000 kronor i ersättning för olika skador, bland annat ideell skada, sakskada samt personskada med smärta och vånda. Det belopp som tillerkänts honom som ersättning är dock endast 30 000 kr.

I samband med detta mål har en man som haft en ställning som delägare och haft i uppdrag att övervaka skatteredovisningen för ett handelsbolag befunnits skyldig till åtta betydande skattebrott. Till följd av detta har han dömts till två års fängelse av tingsrätten. Dessutom har domstolen infört ett femårigt näringsförbud.

Medan rättegången pågick fattade Skatteverket samtidigt ett beslut om skattetillägg för handelsbolaget under samma tid som åtalet, vilket den enskilde var skyldig att betala vid sidan av bolaget.

I ett försök att åberopa principen om dubbelstraffning sökte mannen få åtalet ogillat i tingsrätten. Både tingsrätten och hovrätten avvisade dock detta argument. Rätten bortsåg från uppfattningen att Skatteverkets beslut skulle kunna försvåra lagföringen av mannen, eftersom rättegången mot honom hade inletts före Skatteverkets beslut.

I december 2018 upphävdes dock hovrättens beslut av Högsta domstolen. Som ett resultat avfördes mannen av näringsförbudsregistret, drygt sju månader senare.

Enligt den bedömning som Justitiekanslern gjort har registreringen av näringsförbudet gjort intrång i mannens egendomsskydd enligt Europakonventionen. Dessutom har mannens rättigheter enligt dataskyddsförordningen kränkts i förhållande till nämnda registrering.

Mot bakgrund av den ideella skada som skett beviljas mannen 30 000 kr i ersättning; Justitiekanslern finner dock inte skäl att stödja uppfattningen att mannen även fått andra skador och konsekvenser.

Efter Högsta domstolens beslut att upphäva det ursprungliga avgörandet togs ärendet upp på nytt. Den tilltalade gjorde gällande att tingsrättens dom skulle upphävas, eftersom de menade att de redan stått inför konsekvenser genom Skatteverkets fastställande av solidariskt betalningsansvar. I maj 2019 upphävde hovrätten slutligen tingsrättens dom och ogillade hela åtalet.


Enligt JK:s analys är det viktigt att notera att hovrättens beslut inte ersätter kammarrättens dom; snarare har båda lika stor betydelse. På grund av deras motstridiga bedömningar av det aktuella ärendet är det emellertid inte entydigt att sökanden har utsatts för dubbel bestraffning för samma brott och därmed åsidosatt Europakonventionens förbud mot dubbelbestraffning.