En ny dom från Högsta domstolen ställer striktare krav än tidigare på kontrollbalansräkningen och eftersom det är från HD är det prejudikat hur lagstiftningen skall tolkas.
Styrelseledamöter i ett AB är betalningsansvariga för bolagets skulder om 50% av bolagets aktiekapital är förbrukat utan en kontrollbalansräkning är upprättad eller kronofogden gjort utmätning och skulderna inte täckts. (25 kap 13§ ABL). Även aktieägare som har vetskap om situationen ikläder sig betalningsansvar (25 kap 19§ ABL).
När styrelsen befarar att egna kapitalet är förbrukat, så ska de upprätta en kontrollbalansräkning enligt 25 kap 14§ ABL. Där finns speciella regler, t.ex. lager får redovisa till nettoförsäljningsvärde istället för anskaffningsvärde, vilket målet och prejudikatet handlar om. Där domstolen inte anser styrelseledamöterna redovisning är tillförlitlig och tillräcklig.
Har inte kontrollbalansräkning m.m. gjorts på rätt sätt, så inträder personligt styrelseansvar för ledamöterna enligt 25 kap 18§ Aktiebolagslagen (ABL).
Tips för styrelseledamöter och aktieägare
Förutom att förstås bevaka bolagets ekonomi, så det egna kapitalet hålls intakt om det är aktuellt med kontrollbalansräkning att man har underlag för poster i balansräkningen som justeras, hur de beräknas. Gärna utomstående bedömning.
Har bolaget en revisor, så skall kontrollbalansräkningen granskas av honom/henne, men kontrollbalansräkningen skrivs under av styrelsen.
I rättsfallet handlar om olika syn på varulagrets värde. Hade styrelsen haft bättre underlag för sin värdering, så hade sannolikt HD dömt annorlunda i målet.
Högsta domstolen
Högsta domstolen ändrar underinstansens beslut och kommer i en ny dom fram till att två styrelseledamöter är personligen betalningsskyldiga till två borgenärer efter övervärderat lager.
I en ny dom från Högsta domstolen behandlas de bestämmelser i aktiebolagslagen som reglerar styrelseledamöters personliga betalningsansvar vid kapitalbrist i bolaget.
En central fråga gäller hur nettoförsäljningsvärdet av ett varulager ska bestämmas vid beräkning av företagets egna kapital i en kontrollbalansräkning. Målet väcker också frågor om bevisbörda och beviskrav.
Enligt aktiebolagslagen kan styrelseledamöter bli personligen ansvariga för bolagets skulder om de vid misstänkt kapitalbrist har underlåtit att omedelbart upprätta en kontrollbalansräkning.
Ansvaret förutsätter då att även en kontrollbalansräkning hade visat ett kritiskt kapitalunderskott.
I det aktuella fallet är det två styrelseledamöter i ett modeföretag som sålt kvalitetskläder i Helsingborg. Bolaget försattes i konkurs den 31 augusti 2018.
En kontrollbalansräkning hade upprättats några veckor tidigare. I konkursen fanns två borgenärer som hade levererat kläder till modeföretaget i februari samma år men inte fått betalt. Kraven täcktes inte fullt ut i konkursen. Bolagen väckte därför separat talan mot styrelseledamöterna och yrkade att de skulle förpliktas att betala 33 605 kr jämte ränta respektive 24 140 kronor jämte ränta.
Borgenärerna har uppgett att någon kontrollbalansräkning inte upprättats i tid och därför var styrelseledamöterna personligen betalningsansvariga.
Styrelseledamöterna har å sin sida uppgett att det inte förelåg någon kritisk kapitalbrist före de aktuella kraven. Nettoförsäljningsvärdet av varulagret var sådant att bolagets egna kapital inte skulle ha varit mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet, om en kontrollbalansräkning hade upprättats.
De var i alla fall inte oaktsamma. Tingsrätten ogillade stämningarna, eftersom borgenärerna inte ansågs ha visat att det varit en kritisk kapitalbrist i modeföretaget. Bedömningen baserades på vad styrelseledamöterna gjort gällande om varulagrets nettoförsäljningsvärde. Hovrätten har fastställt tingsrättens dom.
Högsta domstolen slår nu i sin dom fast att det ankommer på borgenärerna att bevisa att de objektiva förutsättningarna för personligt betalningsansvar är uppfyllda. Det innebär bland annat att de har bevisbördan, men med en viss lätthet att bevisa att det hade varit en kritisk kapitalbrist i modeföretaget under tiden innan deras påståenden uppkom.
Avgörande för den bedömningen är det värde till vilket varulagret legitimt kunde ha tagits upp i en kontrollbalansräkning.
De båda borgenärerna har gjort gällande att varulagret inte på ett korrekt sätt kunde ha bokförts i en kontrollbalansräkning till ett högre försäljningsvärde än 20 procent över anskaffningsvärdet. Med en sådan värdering av varulagret var det en kritisk kapitalbrist i modeföretaget från augusti 2017 och denna kapitalbrist kvarstod sedan tills företaget försattes i konkurs.
Vid beräkning av nettoförsäljningsvärdet skulle avdrag även ha gjorts för kostnader i verksamheten. Styrelseledamöterna har å sin sida uppgett att försäljningsvärdet för varulagret uppgick till det dubbla anskaffningsvärdet, vilket enligt dem också utgjorde nettoförsäljningsvärdet eftersom det inte förelåg några direkta försäljningskostnader.
De ansåg därför att det inte förelåg en kritisk kapitalbrist innan de aktuella kraven uppkom. Eventuellt personligt betalningsansvar kan då inte komma i fråga.
Borgenärerna i målet hade dock enligt rätten konkret stöd för sitt ställningstagande beträffande varulagrets försäljningsvärde, medan den utredning som styrelseledamöterna åberopat ansågs vara ett betydligt mer osäkert underlag för att uppskatta detta värde.
Bedömningen av om det förelåg en kritisk kapitalbrist i modeföretaget bör därför ta sin utgångspunkt från att, som borgenärerna har gjort gällande, i en kontrollbalansräkning, varulagret inte legitimt kunde ha tagits upp till en högre belopp än cirka 20 procent över anskaffningsvärdet.
En kritisk kapitalbrist i modeföretaget uppstod alltså redan i augusti 2017. Med hänsyn till att styrelseledamöterna hade full insyn i modeföretagets ekonomiska förutsättningar står det klart att det då fanns anledning för dem att anta att det fanns ett kritiskt kapitalbrist. Det innebär att de borde ha upprättat en kontrollbalansräkning redan hösten 2017. Så hade inte skett när borgenärernas fordringar uppkom i början av 2018.
Vid denna tidpunkt fanns alltså en medansvarstid för styrelseledamöterna.
Ovanstående leder till slutsatsen att styrelseledamöterna är solidariskt ansvariga för modeföretagets skulder till borgenärerna. Klagandenas talan bifalls därför och styrelseledamöterna är ansvariga för bolagets skulder.
Mål T 7701-22 och domen
https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstadomstolen/avgoranden/2023/t-7701-22.pdf
Information runt kontrollbalansräkning från Bolagsverket
https://bolagsverket.se/foretag/aktiebolag/arsredovisningforaktiebolag/kontrollbalansrakningvidmisstankeomatthalftenavdetregistreradeaktiekapitaletarforbrukat.3074.html
Lämna kommentar