Kompanjonsavtalet

De flesta företag mellan kompanjoner slutar med en krasch och osämja, ändå vill inte avråda från företagande med kompanjon eller kompanjoner, men försök att ha ett vettigt kompanjonsavtal så blir problemen i framtiden mindre. Den här artikeln är inte heltäckande, men belyser på olika problem och svårigheter som man bör avtala runt hur man ska hantera dem. Varje kompanjonskap är unikt och ni kan säkerligen se fler potentiella problem än nedan, så skulle kunna uppstå för Er. Tänk också framåt i tiden.

Många använder mallar, både amatörer och proffs, vilket om man inte i förväg tänkt igenom olika situationer kan vara sämre än inget kompanjonsavtal alls. Därför måste ni som kompanjoner eller blivande kompanjoner tänka igenom så mycket som möjligt, hur ni vill ha det. Det är betydligt enklare att vara överens i förväg än efteråt. 

Kompanjonskapet kan delvis också skrivas in i bolagsordningen (om det är ett Aktiebolag), sedan är det normalt viktigt ha ett ”levande” avtal som man gör uppdateringar och tillägg i för saker förändras över tiden. Det är förstås lämpligast att ha en klausul att ändringar och tillägg ska vara skriftliga och signerade av samtliga parter.

Tänker man kompanjonskapet ska fortgå decennier och kanske över generationer, så finns många aspekter att tänka på.

Vilka är Ni?
När man blir kompanjon, så är det viktigt att andra kan förstå vem man är och man kan förstå vem den andra är.
– Familjesituation och önskemål har stor betydelse, vidare tänka på att saker kan förändras.
– Kompanjonernas ekonomi.
– Drömmar och framtidsplaner.
– Ålder och erfarenheter, framgångar, motgångar.
– Hur man bor och hur man vill bo.
– Fritidsintressen.
– Mentalitet, festprisse, inbunden tystlåten, impulsiv, temperament ja sånt som vi människor har på gott och ont.
– Är du en slösa eller spara, ordningsam, rörig, kreativ?

Finns förstås även mycket annat, men förstå varandra är väldigt viktig bakgrundsfakta för att göra ett bra kompanjonsavtal som tar hand hänsyn till varandra.

Vad ska ni syssla med och vilka mål?
Det är stor skillnad på kompanjonsavtal och förutsättningar, vad det är för slags verksamhet och vad ni ska syssla med, ska ni bygga ett världsföretag ett nytt Facebook, eller ska ni vara två elektriker som jobbar som elektriker.

Har ni tankar på bli fler kompanjoner, tänker bli börsnoterade i framtiden eller är ni nöjda med de som är med från start. Siktar ni på att anställa personal? Allt sådant påverkar avtalets utformning och innehåll.

Har ni ett evighetsperspektiv eller tänkt verksamheten ska hålla på en viss tid?

Hantering vinster och förluster?
Hur tänker ni vinster ska hanteras, ska de delas ut till ägarna, återinvesteras i företaget? 

Vinsten brukar gå bra komma överens om, svårare är hantera förluster. Hur ska detta finansieras, kan kompanjonerna lösa det? Olika ekonomisk kraft kan göra att det finns olika förutsättningar.

Inom samma område kan man också fundera på förmåner om verksamheten går bra. Det kan vara utbildning, konferenser, tjänstebil, pensionsavsättningar, extra lön och den typen av förmåner.

Drift av bolaget
Olika verksamheter har förstås en mängd olika verksamhetspunkter utöver administration, försäljning, produktion, utveckling och andra områden, detta bör man tänka igenom hur man tänkt det ska drivas på både kort och lång sikt.

Enighet är enkelt, men hur ska man göra vid oenighet? Det finns många olika sätt och man måste förstås tänka på hur det ska lösas i avtalet. Olika metoder som finns t.ex.:
– Slutligt bestämmande inom olika delar av verksamheten.
– Olika ägarandelar (t.ex. 51-49%).
– Lottning
– Vid oenighet ha en 3:e person ni litar på som avgör.

Upplösa kompanjonskapet
Det finns en mängd olika anledningar och sätt upplösa ett kompanjonskap, spelregler för det bör man tänka igenom hur man tänkt och konsekvenser av det. 

Försäljning av bolaget
Sälja bolaget är förstås vanligt och även där kan olika viljor finnas. I grunden om man inte avtalat något alls, så innebär en försäljning att alla kompanjoner måste acceptera annars blir det ingen affärer. Där kan man om man t.ex. är 3 kompanjoner avtala att om 2 vill sälja måste den 3:e acceptera det, men det kan också finnas med ett sätt räkna ut minipris (t.ex. minst 5 gånger de senaste 2 årens vinst).

Konkurs
Det kan vara någon extern som ansöker och får en konkurs godkänd, det kan man inte avtala bort. Det kan också vara situationer med egen konkurs, där räcker formella regler med firmatecknare skriver under ansökan, där kan man avtal hur och när detta kan tillämpas.

Önskemål att sälja eller köpa ut andra kompanjoner
Det är vanligt det skrivs in hembud i bolagets bolagsordning, helt enkelt att befintliga ägare har förtur att köpa aktier. Det är dock ett komplext område och många situationer kan uppstå. Svagare ekonomiska ägare får handikapp gentemot starkare ekonomiska ägare.

Vanligt är man avtalar om ekonomiska principer hur värdet ska beräknas.

Nästa problem beroende på vilket bolag det är, är att kunna finansiera att köpa ut en part. Det går delvis att avtala med t.ex. tidsfaktorer och betalning ska ske under flera år i olika varianter.

Pensionering
Hur ska det hanteras. Finns förstås många sätt men vara överens innan underlättar.

Obestånd hos delägare
Ett obestånd kan innebära att aktier beslagtas och utlyses till försäljning. Finns hembud i bolagsordning så regleras även försäljning vid obestånd. Andra situationer är inte självklart att ett kompanjonsavtal går över utsökningsbalken.

Ett sätt att delvis lösa det är aktier är pantsatta till förmån för kompanjonsavtalets fullföljande till de andra parterna.

Dödsfall
Hur ska dödsfall hanteras? Har man inte reglerat detta, så kan när man minst tänk sig det kanske plötsligt bli kompanjon med ett antal andra människor.  Hur det hanteras är förstås skiftande beroende på olika företag.

Ett vanligt sätt att lösa det är ömsesidiga livförsäkringar. Där livförsäkringsbeloppet används för att köpa ut aktierna. 
Läs mer här https://eget-foretag.ainews.zone/forsakra-ditt-liv-for-din-kompanjon/

Skilsmässa
Aktier hos en part förs inte över till den andra, men värdet ingår i giftorättsgods, så indirekt är maka/make delägare. Ett sätt att lösa det är genom äktenskapsförord, men det är många gånger pedagogiskt svårt, men är det avtalat i kompanjonsavtal, så kan det kanske vara enklare.

Konfliktfrågor
Det finns en mängd konfliktfrågor som skapar irritationer och kan eskalera, men har man innan de uppstår tänkt igenom hur de ska fungera, så är chansen att de går att hantera större.

Familjemedlemmar jobbar
Att frun, barnen, brorsan etc. jobbar i verksamheten kan vara positivt, men också en grund för konflikter. Det är mycket vanligt att frun har bestämda åsikter var skåpet ska stå.

Sjukdom
Alla kan bli sjuka, men sjukdomar kan vara på många olika sätt och olika tider. Det kan bli ett märkligt kompanjonskap om den ena är sjuk.

Orättvis arbetsfördelning
Vanligt över tiden är att den ena kompanjonen eller vissa av kompanjonerna tycker arbetsinsatser är orättvisa.

Andra verksamheter och konkurrens
Finns det också inblandat andra företag, utanför kompanjonskapet, kan förstås vara fördelar, men det brukar leda till missämja. Så man bör tänka igenom hur det ska hanteras.

Förmåner
Olika former av förmåner från företaget, t.ex. tjänstebil, kurser, resor, utbildningar, datorer. Ja allting är grunder för problem.

Någon kanske inte vill jobba så mycket
Men ändå ha kvar ägarandelen.  Hur ni tänkt er och hur ni vill göra, är lämpligt tänka igenom redan från början, när kompanjonskapet påbörjas.

Brott
Det kan vara medvetet eller omedvetna fel som begås. Det kan vara skattebrott, arbetsmiljöbrott, produktansvar, ekonomiska brott etc.. Det kan vara gemensamt fel eller att viss delägare utför brottet.

Hur ska det hanteras, om det skulle uppstå? Vem bestämmer om ett brott är begånget?