Som styrelsemedlem skulle en kvinna få 10 000 kronor. Personen bakom företagen lovade henne att det inte var något olagligt. Nu döms hon för brott mot aktiebolagslagen.
En 65-årig kvinna som arbetar som språklärare döms till villkorlig dom och 60 dagsböter à 300 kronor för brott mot aktiebolagslagen.
Brotten ska ha inträffat mellan den 27 december 2021 och den 25 januari 2023.
Det som hände var att kvinnan tackade ja till ett erbjudande från en vän som erbjöd henne en tjänst som styrelseledamot i bolaget. En vän berättade att hon som medlem kan få 10 000 kr för tilldelade uppgifter och 5 000 kr som suppleant. Hon frågade om det var olagligt, men kompisen sa att det var helt lagligt.
Efter en tid märkte hon att företaget började få ekonomiska problem och hon fick brev hem med skulder. När hon kontaktade sin vän om detta fick hon veta att det inte var några problem. Några månader senare gick hon in i nya företag. Hon fick höra att de behövde folk men att det inte var någon fara och att de skulle ta hand om allt.
Kvinnan uppgav att hon inte fick betalt för alla sina ledningsuppgifter, men fick totalt 35 000 kronor.
Utredningen visade att hon inte hade någon insyn i någon av företagens verksamhet. I förhör sa hon att hon var dålig på siffror och inte hade något intresse av att engagera sig i företag.
När hon märkte att det inte gick bra i bolagen och det började komma konkursbrev och brev från Kronofogdemyndigheten kontaktade hon Bolagsverket och bad att bli avsatt från sina arbetsuppgifter.
När kvinnan första gången fälldes av Nacka tingsrätt konstaterade tingsrätten att kvinnan inte hade för avsikt att leda de aktuella företagen. Den uppgav också att den inte hade någon insyn i bolagens verksamhet och inte hade för avsikt att få sådan insikt.
Tingsrätten får därför komma fram till att utifrån hennes egna uppgifter bl.a. redan framgår att hon som ledamot i styrelsen eller suppleant i styrelsen inte haft för avsikt att delta i verksamhet som enligt aktiebolagslagen är en ledamots eller en bolagsmans uppgifter. Denna information bekräftas av resten av utredningen. Såvitt det visade sig fanns det inte heller några godtagbara skäl. Tingsrätten anför vidare att det kan anses att denna åtgärd syftade till att dölja vem som utövade den faktiska ledningen av bolagen.
Tingsrätten konstaterade dessutom att kvinnan redan hade erfarenhet av att driva företag och att det faktum att hon inte skulle ha förstått att hennes agerande gjorde det svårt att ta reda på den faktiska ledningen av företagen ”kan anses helt utesluten”. Tingsrätten fann därför att kvinnan ska dömas för brott mot aktiebolagslagen enligt åtalet.
Tingsrätten fann att brotten var av systematisk karaktär och att det var angeläget ur helhetssynpunkt att kvinnan inte skulle fortsätta att bedriva sin verksamhet. Kvinnan dömdes därför till tre års näringsförbud, förutom villkorlig dom och dagsböter.
Domen överklagades till hovrätten som fastställde tingsrättens dom. Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömningar i skuld- och rubriceringsfrågor.
Hovrätten lade också till en diskussion om försvarets ställningstagande beträffande kvinnans avsikter. Försvaret påpekade att kvinnan lämnade bolagets styrelse när hon märkte att det inte gick bra i bolaget och i vissa fall för första gången fick veta att hon satt i bolagets styrelse. Försvaret menade att detta borde beaktas inom ramen för hennes avsikter.
”Vad försvaret anfört i hovrätten mot denna bakgrund ger inte skäl för någon annan bedömning än den som tingsrätten gjort i fråga om avsikter.”
Hovrätten gör inga andra bedömningar än de som tingsrätten gjort när det gäller kvalifikationen, bötesbeloppet, påföljden och förbudet att bedriva näringsverksamhet. Tingsrättens dom bör därför inte ändras.
Lämna kommentar