I grunden finns två sätt att gå i konkurs, antingen att du själv begär dig i konkurs eller någon annan begär dig i konkurs.
I grunden är reglerna lika men en stor skillnad är om du själv begär dig i konkurs, så får du normalt begära en konkursförvaltare enligt dina önskemål. Sätter någon annan dig i konkurs, så har den parten den fördelen. Har man inget önskemål om konkursförvaltare så väljer normalt Tingsrätten ut en enligt en intern lista och turordning.
Att begära sig själv i konkurs
Det är enkelt. Du skriver till Tingsrätten.
Företaget XXX AB, org 556xxxxx-xxx är på obestånd och kan inte betala sina skulder och begär sig härmed i konkurs.
Jag yrkar också att advokaten Herr Snäll, blir konkursförvaltare och har sagt ja och satt sig in i ärendet.
2024-12-31 B-stad
Herr fd Foretagssson, firmatecknare
Bifogar kontaktuppgifter
Du kan också bifoga lista på anställda, och företag du är skyldig pengar.
Tingsrätten kommer sedan fatta beslut samma dag eller dagen därefter (vardagar), förutsatt det är komplett.
Någon annan begär dig i konkurs
Ansöker någon annan dig i konkurs, så ska den visa två saker, att du är på obestånd och att du har en skuld till den som ansöker.
Visa obestånd kan vara att det varit utmätning hos ditt företag de senaste 6 månaderna och utmätningen räckte inte till att betala skulderna. Ett annat sätt är ett betalningskrav (betalningsanmaning) enligt 2:9 konkurslagen, betalas det inte, så ser man det som obeståndsbevis.
Skulden ska bevisas och vara klar och förfallen, men domstolen har ett visst mått av godtycke i tolkningar.
Därefter kallas du till en konkursförhandling. Den förhandlingen ska delges dig. Det brukar finnas goda möjligheter till anstånd om du är på väg att lösa problem.
Ca 1 vecka efter förhandlingen meddelar domstolen sitt beslut och det är normalt att företaget skall sättas i konkurs och vem som är utsedd till konkursförvaltare.
Beslutet går att överklaga, men konkursen träder i kraft ändå. Det förekommer högre domstolar häver konkursbeslut men ovanligt (överklagande Tingsrätt, till Hovrätten och överklagande Hovrätten till Högsta Domstolen). Konkursförvaltaren är enligt lagstiftningen skyldig påbörja avvecklingen direkt även om konkursbeslut är överklagat.
Viktiga tips! Vad du behöver tänka på innan konkursen/konkursbeslutet
- Se till att ha din bokföring och redovisning i så bra ordning som möjligt.
- Se till att ha kolla på anställdas löner, även innestående semester etc.
- Det är fair att informera anställda, leverantörer och kunder, innan konkursbeslutet.
- Det är olagligt att gynna vissa innan konkursen, t.ex. betala vissa men inte andra.
Vad händer vid konkursbeslutet
I samband med konkursbeslutet så kommer ansvariga att kallas till edgångssammanträde, som hålls normalt 6-8 veckor efter konkursbeslutet. Där finns en bouppteckning med tillgångar och skulder som man ska fastställa att de är riktiga så vitt du vet.
Egendom som är hyrd, leasingavtal och motsvarande ska normalt återlämnas till ägarna/leasingbolaget.
Innan edgångssammanträdet är det olagligt att lämna Sverige utan tillstånd.
Konkursförvaltaren kommer så snart som möjligt vilja träffa dig. Efter det kommer han ta ställning till om verksamheten ska läggas ner eller drivas vidare. Konkursförvaltarens ambition är få så mycket betalt som möjligt.
Konkursförvaltaren ser till att obetalda löner (inte till VD/ledning) betalas ut genom statlig lönegaranti (3 månader tillbaka och en månad framåt och eventuell uppsägningslön). Maximal lönegaranti per anställd är 4 basbelopp, ca 230 000 kronor.
Konkursförvaltaren vill inte betala något till företagaren/styrelse/VD men vill ha hjälp. Där är en balansgång.
Konkursförvaltaren ska avveckla bolaget, men det brukar totalt ta 2-4 år.
Återvinning
En konkursförvaltare undersöker alltid om det finns transaktioner som ska gå tillbaka till konkursboet. Det kan vara att du betalat på ett lån till en vän eller dig själv, det är en typisk återvinning, men också om något sålts till underpris. Det du ska tänka på är om det är betalningar som skett, som uppfattas som orättvisa mot andra fordringsägare.
Löner och skatter, brukar man inte se som orättvisa att betala.
Skatter
I grunden är skatter som vilken leverantörsskuld som helst, men staten har fördelen att de kan kräva styrelseledamöter och personer knutna till ledningen/ägande och utkräva personligt ansvar om skatten är för sent betald. I princip konkurs innan den 12:e inget ansvar, efter den 12:e fullt ansvar.
Det här reglerna är mycket godtyckligt tillämpade från Skatteverket.
Personligt ansvar
I grunden har ägare och styrelse inget personligt ansvar för skulder i en konkurs, men det finns undantag. Undantagen är om lån har uppkommit då bolaget haft sitt egna kapital förbrukat till 50%. Datum för detta utreder konkursförvaltaren.
Är det enskildfirma, handelsbolag eller komplementär i kommanditbolag, så finns alltid ansvaret.
För skydda styrelsen är det lämpligaste att följa regler med kontrollbalansräkning i Aktiebolagslagen.
Tvister och processer i domstol
Där kan konkursförvaltaren välja om han vill avsluta eller fortsätta processer. I princip fortsätter han om han tror han kan få in pengar till måttlig processkostnad och avstår om det finns förlustrisker.
Det finns regler där processer kan fortsätta utanför konkursföravltarens konkursbo.
Brott i bolaget
En konkursförvaltare ska alltid undersöka om det gjorts några brott och vid misstanke har han skyldighet att anmäla detta.
Köpa tillbaka det bolaget som är i konkurs
Det finns i grunden inga hinder, men uppfattas negativt. Det kommer ha stor betydelse vad banker som lånat ut pengar anser.
Övrigt
Svensk lagstiftning är skoningslös vid konkurser, försök undvika detta!
Lämna kommentar